Jag vågade!

I hela mitt liv har jag varit korthårig. Har väldigt tunt hår och alltid blonderat det. Så för ett par år sedan så bestämde jag mig för att jag ville spara till långt hår. Det har tagit många år och för bara ett par månader sen gick jag till en frisör som klippte av ca 1dm fast jag sagt att jag ville spara till långt. ”visst blev det bra, tyckte den här längden skulle passa dig” Så här i efterhand känner jag mig överkörd och kommer verkligen inte gå dit igen.

För ca 3-5år sedan så var jag rakad på sidorna och alltid kort i nacken.

Om jag tittar tillbaka så kunde jag inte drömma om att ha det hår jag har idag. Det är lite slitet med tanke på blonderingen jag hade i för ett par månader sen men trots det så är håret finare än någonsin.

I dag vågade jag dessutom tona håret i en färg jag haft hemma i flera veckor eller kanske till och med månader.

Japp då drar jag den osvenskaste raden jag kan. Jag är så nöjd. Det blev så himla bra, vilken färg! Va snygg jag är!